malinko

Nu börjar jag bli människa igen. Jag vet inte riktigt hur det blev som det blev i fredags och ännu mindre hur min gårdag kunde bli som den blev. Jävligt synd att vi splittrades också! Aja, vi får ta igen det snart.

Jag kan för övrigt knappt gå. Jag tränade nämligen hos min syster i torsdags. Ja, torsdags. Mina ben och armar vill fortfarande inte fungera ordentligt. Det känns i alla fall skönt att veta att det finns lite muskler där under fettet någonstans. Om man nu ska se positivt på det.

Idag ska vi iväg till Helsingborg på utomhusteater. Hoppas på fint väder, vill inte att min nästan-försvunna-förkylning ska komma tillbaka. Nej, det räcker gott och väl med ögoninflammation tycker jag.